Växtsmärta.
Mette bidrar med ett nytt ord och då klarnar det. Exakt så känns det!
Karin Boye skrev dikten ”Det gör ont när knoppar brister” och jag kan lägga till: Det gör ont när egots strukturer blir synliga i vårsolen. På samma sätt som det fysiska obehaget när muskler och leder inte hinner med i tonårskroppens plötsliga tillväxt. Det som vi kallar växtvärk.
Jag har glömt hur vi kom in på Växtsmärta men det har ingen betydelse. Ordet finns kvar hos mig.
Lite bakgrund
Under en tid har jag känt obehag när jag möter män med stora magar. De förekommer i spinningsalen och jag möter dem ofta i trånga korridorer. Det ser gravida ut, muttrar jag, känner mig trängd och viker undan. Inte kan de hjälpa att magomfånget blivit större under vintern, fortsätter min inre dialog.
Sedan har jag undvikit att känna känslorna, även fast jag vet att det ofta är som toppen på ett isberg. Den största delen finns under ytan.
I lördags fick jag hjälp att titta på vad som på pågår, utforska mitt obehag och vad som ligger bakom.
Pusselbitarna bildar ett mönster.
Om du frågar mig om jag är en rädd person säger jag NEJ.
När jag väljer att se egot i vitögat är svaret JA, ibland.
Jag kan bli rädd och rädslan kan få mig att stänga av, bli stum och krympa ihop.
Den här gången kom budskapet förklätt som män med stora magar. De tar HELT OGENERAT en STOR plats.
Vad ser du?
Först ser jag en viss avundsjuka (och det är jag inte så stolt över). Sedan ser jag längtan.
Jag vill också ta plats och ibland är det svårt. Det känns obehagligt och kan till och med göra mig rädd.
Men längtan att vara den jag är finns där sida vid sida med rädslan att om jag är äkta, sårbar och ohämmad, då kommer ingen att tycka om mig längre.
Växtsmärta.
Här finns flera delar: Att hålla tillbaka, undvika att känna, sätta på masken- det tar energi och det skaver.
Här finns även smärtan i att behöva erkänna att jag inte är så ”vuxen” som jag ville påskina.
Det tredje steget är att göra om och göra nytt. prova det ovana och låta det bli en ny vana.
Det känns som en boktitel eller två.
- Del 1: Jag tar på mig masken och går ut.
- Del 2: Jag tar av mig masken och går ut.
Vilken bok vill du vara huvudpersonen i?
Inom mig hör jag sången ”With a little help from my friends”. Det är tillsammans som allt är möjligt.
Veckans fundering:
Har du något som du undviker i ditt liv? Vad skulle hända om du stannar upp, säger stopp och synar korten? Hur ser din relation till växtsmärta ut?
Mina föreläsningsanteckningar svävar iväg.
Jag tror att det började med Öppna frågor.Ett av mina favoritämnen som jag lagt mycket tid på att utforska. Hur många öppna frågor ser du i bilden? Jag kallar den Vårkänning och kanske är den en stilstudie för en kommande serie målningar. Den som lever får se!
Fler matrecept:
Många tittade på det glutenfria brödet från Nillas Kitchen förra gången.
Vill du ha något gott att lägga på brödet kan jag rekommendera Ärthummus. Den passar även som tillbehör till sallad, ägg med mera. Lite friskare och lättare än ”vanlig” hummus på kikärtor.
Jag använder 250 g frysta, tinade ärtor, 1/2 dl kallpressad rapsolja, lite solrosfrön, saft från 1/2 citron samt lite lagom färska basilika eller mynta. Mixa och smaka av med salt och peppar. Gott!