Tankar, alla dessa tankar.
Vad tänker Du på när Du vaknar? En period i mitt liv vaknar jag ofta av en inre påminnelse om något jag måste göra, måste hinna, måste klara av. En annan period vaknar jag till orden ”Jag vet inte”. I början av pandemin är det ordet ”Nej”. Ibland önskar jag att livet kunde förse mig med glasklara, uppbyggande tankeflöden så att jag alltid vaknar med känslan av att vara buren på en magisk, flygande matta. Ovanför alla problem, ovanför all stress och oro. Då skulle livet vara mycket lättare, skönare och fridfullare, eller hur?
Ensamhet som tynger
Tack E som vill att jag reflekterar över den här viktiga frågan som har många bottnar. En del av svaret tror jag ligger hos tankarna som jämför med det jag tror är normalt. Kanske säger en tanke att ”Alla andra har en partner”. ”Alla andra har bra kontakt med sina familj”. ”Alla andra har många vänner” osv. Det som ofta blixtsnabbt följer på den första tanken, är en bedömning: ”Jag är sämre som inte lever i en relation”. ”Jag är dålig som inte…”. Därefter, lika blixtsnabbt, en slutsats: ”Jag är inte värd kärlek”. ”Ingen behöver mig”. ”Jag kommer alltid att vara ensam”. Det tar inte slut där, för i nästa stund föds en ny tanke som hakar i och bekräftar den förra. Och så sitter vi fast igen och ensamheternsom tynger bara ökar.
Känner Du igen dig?
Det som kan verka dystert och samtidigt hoppfullt är att vi tänker kanske 60.000 tankar per dygn, av dem är runt 80 % samma som föregående dag. Hur kan vi vända de 80 % i en lite mer positiv riktning? Att lägga märke till och svara på frågan ”Vad tänker du på när du vaknar” kan vara ett första steg. I nästa steg, utifrån det du upptäcker, samla kraft och mod att ta ett litet steg i riktning mot det du behöver. För att gå vidare från det första steget är det alltid till hjälp att ha någon vid sin sida, en medmänniska eller en grupp.
Att omfamna det som är.
Lika viktigt kan det vara att acceptera sin egen livsrytm ett år, en månad, ett dygn. Vilken livsfas befinner du dig i? Vad har hänt som påverkar din känsla? Är det sorg, smärta eller sjukdom som påverkar ditt sinne? Ingen människa är en maskin, och våra mänskliga reaktioner behöver ta plats.
Du vet inte vad det är.
Ibland finns inga yttre, tydliga händelser att relatera till. Men, om du då tar naturen som referenspunkt, hur påverkar den ditt sinne? Vilka tankar har du under vintern? Vad händer under senvåren i ditt sinne, när knoppar brister, fåglarna letar partner och bygger bo? Nu kommer sommaren som kan väcka minnen och längtan till liv. Sida vid sida med insikten att vissa sammanhang, där du har en givande kontakt med andra ligger nere under sommaren. Kan Du välja att se det som finns som en möjlighet istället för en brist?
Att vara introvert
En annan aspekt av ensamheten, som har varit viktig för mig, är att acceptera att jag är introvert och behöver min ensamhet. Tidigare har jag ibland sökt mig till högljudda, extroverta vänner och försökt vara som dem. Det har inte gått så bra, jag har blivit trött och känt mig misslyckad. Att öka min kunskap om att vara introvert har hjälpt mig att acceptera hur jag är. Är du introvert betyder det inte att du är osocial, men att du behöver avskildhet för att landa och ladda dina batterier. Mina extroverta kollegor vill gå ut och fortsätta kvällen tillsammans när vi håller workshop, jag vill gå hem och vara tyst. Det ger mig en känsla av befrielse att inse att ingen har rätt, ingen har fel, vi är bara olika.
En tredje aspekt:
Are Norrhava, präst i Katarina församling, delar sina tankar om ensamhet i Tankar för dagen, SR P1. En sak som han pratar om är den svenska myten att vi inte får bli beroende av varandra i våra nära relationer. Vad gör den tanken med dig och med mig?
Här är länken: Are Norrhava om den svenska myten
Du kan även trycka på knappen nedan.
Att knyta ihop säcken
Vi behöver varandra. Det finns en viktig anledning till att vi är skapade till att leva på samma planet. Att vi har sinnen för att kunna uppleva det som sker och språk för att uttrycka det vi längtar efter och vill göra.
Ensamhet har varit en biologisk omöjlighet, den som var ensam fick inte tillgång till mat och dog. Idag har vi byggt ett samhälle där det går att klara sig (på ytan) men som kan skapa ensamhet. Då kan det vara extra viktigt att hitta din omgivning, dina sammanhang som hjälper dig att uppleva den gemenskap som du söker och behöver.
Vi som är introverta behöver våra ensamma stunder, men du som jag, kanske vill träna på att vara lite mer tillsammans. Det kan innebära att öva på att sätta kärleksfulla gränser och börja lita på att det är bara du som vet vad du behöver.
Du som är mer extrovert kanske kan bli inspirerad att vara lite mer själv. Du kan träna på att upptäcka och vara med de tankar och känslor som finns där när det inte är fullt hus och allt pågår.
Veckans reflektion
Vad väcks i dig när du läser? Vad vill du träna på? Vilken tanke skulle du vilja att det blir den första på morgonen?
Jag och en bekant utforskar våra tankar om värde i vår inquiry. Att vara sin egen källa till värde i motsats till att mest få sitt värde bekräftat utifrån är en fråga.
Förra veckans samtal ledde fram till en konkret uppgift: Jag skickar en affirmation till henne varje morgon och hon svarar med Tack. (Ledtråd: min affirmation handlar om träd och mer vill jag inte säga eftersom vi inte är klara).
Vill Du läsare om brevet om Inquiry: att fråga in till sanningen så finns det här.